Restaurang China! – inte värt sitt ”!”

Många har sagt sitt om Restaurang China! på Ringvägen 110 vid Skanstull i Stockholm. Betygen varierar och kvaliteten på recensionerna likaså. Allt om mat beskriver upplevelsen som ”Äkta kinamat i Stockholm”, något jag till viss del kan hålla med om. Men bara för att det är äkta är det inte gott.  Annars så träffsäkra DN:s krogkommission gar betyget 4 av 5 för några år sedan, vilket får mig att undra om de ens varit där.  Men mest förvånande är kanske Expressen som nyliken förärade restaurangen med rubriken ”Bäst i stan”. Lovorden från expressen haglar och jag undrar om vi ens varit på samma restaurang?

Vid vårt besök provar vi Tangcu Revbensspjäll som sägs vara friterade revbensspjäll i socker i vinäger. Det hela låter lovande, men besvikelsen är ett faktum. Små sladdriga bitar kött/fett i sockrigsås som efter ett par tuggor faktiskt inte går att äta. Vi tar också in Frasiga Gröna Bönor som i Kina brukar vara en fullständigt lyckoträff med smakrika gröna bönor som stekts frasig med kryddning. De bönor vi får in är dock brända i smaken, torra och utan någon som helst fräschör.  Vår tredje rätt minns jag inte ens vad det var – men snyggt var det inte.

Visst, miljön är bättre än de flesta andra kinesisk restauranger, men så speciell är den faktiskt inte. Och servicen, ja, den har ju en del att önska. Kanske hade vi otur den kväll vi var där. Kanske valde vi fel rätter. Kanske var vi för kräsna. Men högre kvalitet än så här ska man kunna förvänta sig på en ”Äkta kinesisk restaurang”.

Andra bloggar om: , ,

Täbymamman som vill ta ett steg BAKÅT i karriären…

”Hårt kroppsarbete 80 timmar i veckan, med en lön på tio kronor om dagen. En kvinna sökes för att under tre veckor bo och arbeta hos Angela Mukababirwa i byn Katelaba, Uganda. Den blivande – om än tillfälliga – bonden ska vara i fin fysisk form, ha goda kunskaper i engelska samt på ett bra sätt kunna berätta om sina erfarenheter i Uganda.” Ja, så beskriver DN ”Världens Tuffaste Jobb” som är utlyst av biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser.

Inte är hon väl så dum att hon söker jobbet?
Nu undrar kanske några vad den jobbannonsen har med en 32-årig Täbymamma i tjänstesektorn att göra? Inte är hon väl så dum att hon tänker söka? Jo, men tänk att det är just precis vad hon gör – söker jobbet alltså.

  • Har jag erfarenhet av biståndsarbete tidigare: Nej
  • Har jag jobbat inom jordbruk: Nej
  • Talar jag Swahili? Nej
  • Tror jag att jag ska rädda världen: Nej

Vad i hela fridens namn ska jag då dit och göra? Det enkla svaret på den frågan är att ge mina barn perspektiv på fiskpinnevardagen. För är det ett ansvar jag har som förälder så är det just det. Att visa att det finns en värld utanför 18736 där sånt som vi tar för givet – t.ex. jämlikhet – kan förändra allt.

Så vill du se mig ta ett steg bakåt i karriären, lämna kollektivavtal och vab-dagar bakom mig och istället passa fem barn samtidigt som jag plockar bomull från morgon till kväll för totalt 10 kr per dag-  då är det bara att rösta på mig – Linda Andersson.

Vi hörs!
Linda

Minns en kväll i Shanghai…

Sitter på tåget ner till Skåne och tittar på kommande avsnittet av Kinas mat. När jag guidas genom Kantons matmarknad med oerhörd djurvariation minns jag den där kvällen i Shanghai när vi och några nyfunna vänner begav oss ut i miljonstaden myller för en brakmiddag.

”Är det något ni inte äter?” frågade vår infödda vän innan hon börjar beställa till oss alla. ”Nja, inte så gärna jätteudda saker som manet,” svarar vi fegt. 20 minuter senare står rätterna där, uppradade och rykande varma. Så kommer tallriken med skorpioner. Med viss tvekan lyfter vi pinnarna, grabbar tag i en nyfriterad liten rackare och biter till… Inte alls tokigt tycker jag – framförallt inte om man doppar dem i pepparblandningen först. Linus är inte lika övertygad om dess förträfflighet men äter snällt det han serveras.

Ingredienser som är bra att ha hemma

Kinesisk mat kan ibland tyckas ha en oäääändligt lång ingredienslista. Ska man dessutom laga flera rätter kan det kännas som mycket att köpa hem. Men oftast går ingredienserna igen i de olika recepten, och mycket håller sig länge i kylskåp. Och då menar jag riktigt länge. Ett par år. Om du köper hem en rejäl bas med ingredienser kan du laga en ansenlig mängd rätter.

Här är min lista på sånt som jag alltid har hemma i kylskåp och skafferi. En del finns att köpa i vanliga mataffärer, men jag går ofta till Asian Market på Olof Palmes gata i Stockholm.

Torrvaror

  • Svarta fermenterade bönor (t.ex. Yang Jiang Preserved Beans with Ginger). Används t.ex. i tofurätten Mapo Doufu. Burken räcker i oändlighet.
  • Torkad chili
  • Sichiuanpeppar
  • Torkad svamp, t.ex. molnöronsvamp
  • Fem kryddor (en kinesisk kryddblandning med stjärnanis, fänkål, kanel, nejlika, sichuanpeppar)
  • Jasminris
  • Vetenudlar

Såser och röror

  • Ljus kinesisk soya av högkvalitet (t.ex. Light Superior Soy Sauce)
  • Mörk kinesisk soya av högkvalitet
  • Svart risvinäger, t.ex Chinkiang vinegar
  • Risvin (jag använder ofta sake från systembolaget, håller mycket länge i kylskåp)
  • Chilibönsås, t.ex. Fuchi Chili Bean Sauce (fermenterade sojabönor och chili)
  • Chiliröra (finhackad torkad chili i olja, fantastiskt gott i soppa eller till ris)
  • Jordnötsolja
  • Sesamolja (inte Kungmarkattas, den kallpressade har för lite nötsmak för de kinesiska rätterna)

I frysen

  • Wonton-degplattor

I kylen

  • Ingefära, ingefära och åter ingefära
  • Vitlök
  • Chili

Yap, det var alles. Lägg till lite fläskkött, kyckling, koriander och några bladgrönsaker så kan du laga typ allt. (OK, kanske inte tusenårigaägg, men ändå.)

Recept: Gröna bönor med ingefärssås

Gröna bönor med ingefärssåsGröna bönor med ingefärssås (jiang zhi jiang dou) är ett bra tillbehör till många rätter. De ljumma bönorna passar till exempel perfekt till en kycklingwok eller några saftiga revbensspjäll. Inte starka – men smakrika. Det här är kinesisk mat när den är som bäst – enkel, men såååå god!

Ingredienser för 4 personer (som tillbehör)

Till bönorna
500 g gröna bönor (haricots verts eller long beans)
salt (till vattnet)

Till såsen
4 tsk riktigt finhackad färsk ingefära
3 msk kycklingbuljong (god kvalitet, gärna hemlagad)
2 tsk svart risvinäger – Chinkiang
flingsalt
4 tsk sesamolja

Till garnering
Ett par matskedar sesamfrön.

Gör så här

  1. Om du använder long beans, skär dem i ca 10 cm långa bitar
    (ta eventuellt bort ändarna som kan vara hårda)Gröna bönor med ingefärssås - ingredienser
  2. Koka upp vatten i en kastrull, salta.
  3. Koka bönorna i 2-3 minuter, de ska ha ordentligt tuggmotstånd
  4. Ta upp bönorna, skölj dem i kallt vatten och låt dem rinna av i durkslag
  5. Rosta sesamfröna gyllenbruna i en torr stekpanna (ta upp dem när de är klara, annars bränns de lätt)
  6. Blanda ingredienserna till såsen och smaka av. Såsen ska ha en tydlig ingefärssmak och vara lite syrlig.
  7. Lägg upp bönorna på ett fat, häll över såsen och strö över de rostade sesamfröna.

Andra bloggar om: ,

”Kinas mat” inspirerar!

Tyvärr har den kinesiska matlagningen som ligger oss så varmt om hjärtat, det senaste året fått ge vika för mer snabba och kryddmässigt barnvänliga alternativ. Det har känts omotiverat att lägga tiden och engagemanget som krävs när en treåring och en ettåring hänger i byxbenen och kräver mat NU. Fram till sändningen av premiäravsnittet av ”Kinas mat” i SVT i torsdags.

För en Kinaentusiast som jag själv var det en fröjd att se den eminente Kinakorrespondenten Fredrik Önnevall botanisera bland tofuproducenter, gatukockar och matmarknader för att avsluta med en klassisk måltid bestående av ett gäng olika delikata rätter sittandes vid ett ihopfällbart plastbord på gatan. ”Nu är ni avundsjuka” var Fredriks slutord och ja, det kan du ge dig.

Därför kände vi att nu får det vara slut på Kinatorkan, nu måste oset av falukorv, köttfärssås och fiskpinnar bytas ut mot mer njutbara aromer som ingefära, chili, risvin och kinesisk soja. Sagt och gjort bjöds vänner in (man kan ju inte äta ensam) och menyn planerades. Med respekt för att maten skulle tillagas med två småbarn rännandes i köket begränsade vi oss till två enkla men delikata rätter, en med kyckling och en vegetarisk.

Kycklingrätten blev en favorit i repris, Gongbao Jiding, och den vegetariska blev de enkla men ack så passande ångade haricot verts med ingefärssås. När dofterna spreds i köket insåg vi hur mycket vi saknat de kinesiska köken och lovade oss själva att det inte skulle dröja lika länge till nästa tillfälle att njuta av Kinas mat.

Apropå Kinas mat, vad tyckte jag då om premiären av denna efterlängtade programserie? Ja, för en entusiast var det helt klart intressant att se hur tofu produceras och vad det är som gör att det är en av basingredienserna i den kinesiska matlagningen idag. Att få följa en kock i sin dagliga rutin från inhandling av de bästa råvarorna på marknaden via förberedelserna av maten inför kvällen till själva tillagningen i gatuståndet gav också mersmak. Dock kan jag tänka mig att det för många var alltför nördigt att direkt snöa in på en specifik ingrediens som tofu.

Premiäravsnittet hade antagligen varit mer givande för de flesta om det hade tagit tittaren med på en exposé över de olika kinesiska köken och vad som utmärker dem. Jag kommer dock givetvis, precis som Hannes Grönberg på hd.se, att kolla in även nästa avsnitt av ”Kinas mat” som sänds på torsdag kl 20.30 på SVT.

Nej nu måste jag planera upp nästa middag. Farväl falukorv!

Andra bloggar om:

Recept: Chilibräserad röding med hel vitlök

Det är inte ofta man ger sig på en hel fisk med huvud och allt, men den här gången gav vi oss på två. I enlighet med den kinesiska traditionen att tillaga och servera fiskar hela (dock utan inälvor om man har tur) införskaffade vi två rödingar och skred till verket. Resultatet blev riktigt lyckat och en mindre strid om de två huvudena utbröt som sig bör. Själv avstod jag från både ögon och annat huvudinnehåll, men tydligen missade jag en delikatess.

Hur som helst, denna fiskrätt med tonvis av vitlök och mustig, chilidoftande sås blev en succé!

Ingredienser (4-6 personer med tillbehör):
2 hela fiskar (röding, havsaborre eller liknande), rensade med huvud och stjärt kvar

MarinadIngredienser till chilibräserad fisk med vitlök
1 tsk salt
2 msk Shaoxing risvin (eller saké)

Övrigt
6 vitlökar
jordnötsolja
8 msk chilibönpasta

4 msk finhackad färsk ingefära
9 dl buljong (jag använde avkoket från revbensspjällen)
1,5 tsk mörk soja

2 tsk socker (alltid med av någon anledning)
2 msk maizena utblandat i 6 msk vatten
4 salladslökar, bara den gröna delen, finstrimlade
2 tsk Chinkiang-vinäger (svart kinesisk vinäger)

Såhär gör du:

  1. Skär ytliga skåror med ett par cm emellan i fisken, tvärs mot ryggraden. Gnid in fisken ut- och invändigt med marinaden.
  2. Skala alla vitlöksklyftor (tar sin lilla tid)
  3. Värm upp ca 3 dl jordnötsolja i en wok (inte för varmt) och lägg sedan i vitlöken. Woka i ca 5 minuter och ta upp dem medan de fortfarande är vita.
  4. Torka av fiskarna och lägg i dem i den varma woken. Stek tills dess att skinnet börjar dra ihop sig och ta sedan upp dem.
  5. Ta bort woken från värmen, häll ut allt utom 6 msk olja och låt den svalna något. Häll sedan i chilibönpastan och stek på medelvärme ca 30 Tillagning av chilibräserad fisk med vitlöksekunder.
  6. Lägg i ingefäran och stek ytterligare ca 20 sekunder. Häll därefter i buljongen och koka upp.
  7. Rör ned sojan, sockret och smaka av med lite salt. Lägg sedan i fisken, koka upp och sänk sedan till medelvärme.
  8. När fisken har kokat ca 6 minuter, vänd på den och lägg i vitlöken.
  9. Låt det koka ytterligare ca 6 minuter tills fisken är klar och såsen har reducerats.
  10. Lägg upp fisken på ett serveringsfat, ta vitlöken från såsen och lägg över fisken.
  11. Låt såsen reducera ett tag till om det behövs, häll därefter i maizenablandningen och red av.
  12. Stäng av värmen, rör ned salladslöken och vinägern i såsen och häll den över fisken.
  13. Servera som en del av en redig brakmiddag!

Andra bloggar om: , ,