Uppdatering: SvD har återigen recenserat Dragon House.
Betyg: 7 av 10
Nyss hemkommen från Kina och inte det minsta trött på maten ville jag inviga en av mina vänner i detta underbara kök. Frågan var dock; var hittar jag det i Stockholm? Jag hade varit otaliga gånger på både ”Lao Wai” och ”En ful och en gul”, men nu var det dags att prova något nytt. Som en ren chansning gick vi till Dragon House vid Hornstull. Första intrycket signalerade klassiskt Kinahak; röda heltäckningsmattor, lyktor, dämpad musik med asiatiskt ursprung. En snabb snegling på menyn verkade bekräfta fördomen, men jag ville ändå ge stället en chans.
Efter en veritabel bläddringsorgie där fyra små rätter, friterade fläsk med sötsur sås och andra sorgliga ursäkter för mat lämnades bakom oss, hittade vi till slut fram till sektionen ”riktiga” kinesiska rätter. Upplägget här var likt det man möter överallt i Kina; många olika små och stora rätter, plocka in det ni tycker verkar gott och ät allt tillsammans. Då utbudet var gigantiskt valde vi ett av de menyförslag som fanns.
När vi beställde menyn för två-tre personer, innehållandes totalt ca åtta rätter, höjde servitrisen aningen på ögonbrynen och lät oss förstå att det kanske var lite mycket mat för två, visserligen välbyggda men ändå, män i sina bästa år. Pjosk, sa jag. Sagt och gjort, in kom första omgången. Denna bestod av fyra olika smårätter, bland annat sichuangurkor, ”Drunken chicken”, någonting mycket spännande som verkade vara gelé och speciella kinesiska jordnötter som för övrigt smakade exakt som de jag ätit i Shanghai två veckor tidigare. Gurkorna och drunken chicken smakade utmärkt, gelén hade jag lite svårare för. Min tolkning är dock att den smakade precis som den skulle, det är bara mina svenska smaklökar som fortfarande är alltför konservativa.
Efter dessa små aptitretare var vi i ärlighetens namn ganska så nöjda och skulle ha kunnat gå på efterrätten. Icke! Nu var det dags för själva huvuddelen av måltiden, de tre huvudrätterna. Nu är det så att jag bara kommer ihåg en av dessa tre och här måste jag tyvärr tillstå att det endast 
var den som var värd att komma ihåg. Det var också den som gjorde att jag inte kom ihåg de andra två. Hädanefter kommer jag alltid att referera till den som Gösen. Det var en hel jäkla gös, på kinesiskt stillfullt vis tillagad, upplagd och garnerad enligt konstens alla regler. Smaken var även den god, men det var synintrycket som var mest bestående. Vi gjorde vårt absolut bästa för att få i oss alla rätter även här, men nu kände vi att rim och reson var uppfyllda med råge och vi lämnade en hel del.
På detta serverades glass och om jag inte minns fel var tillbehöret friterad banan, det enda svenniga inslaget i en i övrigt genuin och vällagad kinesisk måltid. Allt till ett pris som låg en bra bit under tusenlappen för två pers inklusive öl och kaffe. Synd SvD:s krogkommision att ni inte orkade kriga er igenom menyn och hittade godbitarna, det hade ni inte ångrat.
Uppdatering: Läs även om Dragon house hos Uteätaren.
Andra bloggar om: Dragon House, Kinesiska restauranger, Kinesisk mat
