Restaurang: Lao Wai – den äkta varan

Betyg: 8 av 10

Att äta på Lao Wai är som att ta en ordentlig sväng förbi Sichuan och samtidigt göra en djupdykning i det vegetariska köket. Lao Wai, eller den gamle vitingen, är restaurangen som sällan gör dig besviken utan istället överraskar med sin enkelhet och sin förmåga att ta tillvara på råvarorna. Jag har aldrig varit någon förespråkare för att göra kött av sånt som inte är kött, men Lao Wai har fått mig att svänga. Deras lyckade anrättningar med soyaprotein, tofu och grönsaker får kyckling att verkar som meningslöst trams.

Servitören brukar skratta åt oss när vi släntrar in. Han frågar om vi vill ha en meny eller om vi ska ha nr 15. För även om utbudet bjuder på idel smaksensationer, så är nr 15 Yu Xiang Rou Si något alldeles speciellt. Menyn kallar den kryddstark, men jag vill snarare säga ovanligt smakrik. Sojakycklingen och molnöronsvampen får samsas med sin beskärda del ingefära och fermenterade bönor, och tillsammans med ett perfekt ångat ris gör den vilken kinafantast som helst lyrisk. Inte heller nr 12, Gong Bao Su Rou får missas, kanske tillsammans med den wokade vattenspenaten (nr 35 Kong Xin Cai).

Jag är svag för efterrätter, men inom det området bjuder tyvärr sällan det kinesiska köket på några sensationer. Men även här lyckas Lao Wai. Deras Coco Delight med rispudding med kokoskräm och rå palmsirap är ypperlig. Avrunda med en cappuccino som får vilken barista som helst att lyfta på ögonbrynen. En perfekt espresso med gudomlig sojamjölk.

SvD recenserade Lao Wai i vintras och verkar också nöjda, men självklart håller jag inte med om deras intryck av desserterna…

Andra bloggar om: , ,

Restaurang: Ming yuan – lovar runt håller extremt tunt

Wontons

Betyg: 1 av 10

Ryktet (artikel i DN) om att restaurang Ming Yuan hade en kinesisk mästerkock nådde mina öron och en middag där var ett måste. Så här i efterhand borde jag kanske kontrollerat mina källor bättre. Besviken är bara förnamnet.

Dim Sum enligt Ming Yuan

Vi provade Dim Sum Middag (räkdumplings, fläskdumplings, currypuffar, vårrullar samt stekta nudlar) och oxfilé i het järngryta som i Sichuan. När det gäller Dim Sum Middagen var skulle jag tippa på att allt var halvfabrikat, så när som på grönsakerna i de stekta nudlarna (kål och paprika).

De dumplings jag fick var smaklösa, sega kreationer som serverades med… sweet chili sås. Färdigköpt sweet chili sås. Vårrullarna bestod av vårdegsblad med en försvinnande tunn fyllning av mosade räkor. Currypuffarna verkade ha utgått. De stekta nudlarna med grönsaker smakade Mrs Chengs Soya och hade ingen annan kryddning än just sådan. Till det hela fanns inga såser eller tillbehör. Soyan på bordet var en mörk sak utan någon som helst karaktär förutom fadd.

Oxfilén i järngryta var visserligen helt OK. Om du hade fått in den svenniga på kvarterskrogen runt hörnan. Kinesiska klassiska smaker lös med sin frånvaro och det tillhörande riset var allt annat än ångat. Dessutom hade det nog sett bättre dagar eftersom det troligtvis inte var gjort under dagen.

Så, Ming Yuan må ha en kock i köket. Men någon mäster är han definitivt inte. Och kinesisk? Troligtvis inte.

Uppdatering: Ming Yuan har stängt.

Andra bloggar om: , ,