Restaurang China! – inte värt sitt ”!”

Många har sagt sitt om Restaurang China! på Ringvägen 110 vid Skanstull i Stockholm. Betygen varierar och kvaliteten på recensionerna likaså. Allt om mat beskriver upplevelsen som ”Äkta kinamat i Stockholm”, något jag till viss del kan hålla med om. Men bara för att det är äkta är det inte gott.  Annars så träffsäkra DN:s krogkommission gar betyget 4 av 5 för några år sedan, vilket får mig att undra om de ens varit där.  Men mest förvånande är kanske Expressen som nyliken förärade restaurangen med rubriken ”Bäst i stan”. Lovorden från expressen haglar och jag undrar om vi ens varit på samma restaurang?

Vid vårt besök provar vi Tangcu Revbensspjäll som sägs vara friterade revbensspjäll i socker i vinäger. Det hela låter lovande, men besvikelsen är ett faktum. Små sladdriga bitar kött/fett i sockrigsås som efter ett par tuggor faktiskt inte går att äta. Vi tar också in Frasiga Gröna Bönor som i Kina brukar vara en fullständigt lyckoträff med smakrika gröna bönor som stekts frasig med kryddning. De bönor vi får in är dock brända i smaken, torra och utan någon som helst fräschör.  Vår tredje rätt minns jag inte ens vad det var – men snyggt var det inte.

Visst, miljön är bättre än de flesta andra kinesisk restauranger, men så speciell är den faktiskt inte. Och servicen, ja, den har ju en del att önska. Kanske hade vi otur den kväll vi var där. Kanske valde vi fel rätter. Kanske var vi för kräsna. Men högre kvalitet än så här ska man kunna förvänta sig på en ”Äkta kinesisk restaurang”.

Andra bloggar om: , ,

Täbymamman som vill ta ett steg BAKÅT i karriären…

”Hårt kroppsarbete 80 timmar i veckan, med en lön på tio kronor om dagen. En kvinna sökes för att under tre veckor bo och arbeta hos Angela Mukababirwa i byn Katelaba, Uganda. Den blivande – om än tillfälliga – bonden ska vara i fin fysisk form, ha goda kunskaper i engelska samt på ett bra sätt kunna berätta om sina erfarenheter i Uganda.” Ja, så beskriver DN ”Världens Tuffaste Jobb” som är utlyst av biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser.

Inte är hon väl så dum att hon söker jobbet?
Nu undrar kanske några vad den jobbannonsen har med en 32-årig Täbymamma i tjänstesektorn att göra? Inte är hon väl så dum att hon tänker söka? Jo, men tänk att det är just precis vad hon gör – söker jobbet alltså.

  • Har jag erfarenhet av biståndsarbete tidigare: Nej
  • Har jag jobbat inom jordbruk: Nej
  • Talar jag Swahili? Nej
  • Tror jag att jag ska rädda världen: Nej

Vad i hela fridens namn ska jag då dit och göra? Det enkla svaret på den frågan är att ge mina barn perspektiv på fiskpinnevardagen. För är det ett ansvar jag har som förälder så är det just det. Att visa att det finns en värld utanför 18736 där sånt som vi tar för givet – t.ex. jämlikhet – kan förändra allt.

Så vill du se mig ta ett steg bakåt i karriären, lämna kollektivavtal och vab-dagar bakom mig och istället passa fem barn samtidigt som jag plockar bomull från morgon till kväll för totalt 10 kr per dag-  då är det bara att rösta på mig – Linda Andersson.

Vi hörs!
Linda

Minns en kväll i Shanghai…

Sitter på tåget ner till Skåne och tittar på kommande avsnittet av Kinas mat. När jag guidas genom Kantons matmarknad med oerhörd djurvariation minns jag den där kvällen i Shanghai när vi och några nyfunna vänner begav oss ut i miljonstaden myller för en brakmiddag.

”Är det något ni inte äter?” frågade vår infödda vän innan hon börjar beställa till oss alla. ”Nja, inte så gärna jätteudda saker som manet,” svarar vi fegt. 20 minuter senare står rätterna där, uppradade och rykande varma. Så kommer tallriken med skorpioner. Med viss tvekan lyfter vi pinnarna, grabbar tag i en nyfriterad liten rackare och biter till… Inte alls tokigt tycker jag – framförallt inte om man doppar dem i pepparblandningen först. Linus är inte lika övertygad om dess förträfflighet men äter snällt det han serveras.

Ingredienser som är bra att ha hemma

Kinesisk mat kan ibland tyckas ha en oäääändligt lång ingredienslista. Ska man dessutom laga flera rätter kan det kännas som mycket att köpa hem. Men oftast går ingredienserna igen i de olika recepten, och mycket håller sig länge i kylskåp. Och då menar jag riktigt länge. Ett par år. Om du köper hem en rejäl bas med ingredienser kan du laga en ansenlig mängd rätter.

Här är min lista på sånt som jag alltid har hemma i kylskåp och skafferi. En del finns att köpa i vanliga mataffärer, men jag går ofta till Asian Market på Olof Palmes gata i Stockholm.

Torrvaror

  • Svarta fermenterade bönor (t.ex. Yang Jiang Preserved Beans with Ginger). Används t.ex. i tofurätten Mapo Doufu. Burken räcker i oändlighet.
  • Torkad chili
  • Sichiuanpeppar
  • Torkad svamp, t.ex. molnöronsvamp
  • Fem kryddor (en kinesisk kryddblandning med stjärnanis, fänkål, kanel, nejlika, sichuanpeppar)
  • Jasminris
  • Vetenudlar

Såser och röror

  • Ljus kinesisk soya av högkvalitet (t.ex. Light Superior Soy Sauce)
  • Mörk kinesisk soya av högkvalitet
  • Svart risvinäger, t.ex Chinkiang vinegar
  • Risvin (jag använder ofta sake från systembolaget, håller mycket länge i kylskåp)
  • Chilibönsås, t.ex. Fuchi Chili Bean Sauce (fermenterade sojabönor och chili)
  • Chiliröra (finhackad torkad chili i olja, fantastiskt gott i soppa eller till ris)
  • Jordnötsolja
  • Sesamolja (inte Kungmarkattas, den kallpressade har för lite nötsmak för de kinesiska rätterna)

I frysen

  • Wonton-degplattor

I kylen

  • Ingefära, ingefära och åter ingefära
  • Vitlök
  • Chili

Yap, det var alles. Lägg till lite fläskkött, kyckling, koriander och några bladgrönsaker så kan du laga typ allt. (OK, kanske inte tusenårigaägg, men ändå.)

Recept: Gröna bönor med ingefärssås

Gröna bönor med ingefärssåsGröna bönor med ingefärssås (jiang zhi jiang dou) är ett bra tillbehör till många rätter. De ljumma bönorna passar till exempel perfekt till en kycklingwok eller några saftiga revbensspjäll. Inte starka – men smakrika. Det här är kinesisk mat när den är som bäst – enkel, men såååå god!

Ingredienser för 4 personer (som tillbehör)

Till bönorna
500 g gröna bönor (haricots verts eller long beans)
salt (till vattnet)

Till såsen
4 tsk riktigt finhackad färsk ingefära
3 msk kycklingbuljong (god kvalitet, gärna hemlagad)
2 tsk svart risvinäger – Chinkiang
flingsalt
4 tsk sesamolja

Till garnering
Ett par matskedar sesamfrön.

Gör så här

  1. Om du använder long beans, skär dem i ca 10 cm långa bitar
    (ta eventuellt bort ändarna som kan vara hårda)Gröna bönor med ingefärssås - ingredienser
  2. Koka upp vatten i en kastrull, salta.
  3. Koka bönorna i 2-3 minuter, de ska ha ordentligt tuggmotstånd
  4. Ta upp bönorna, skölj dem i kallt vatten och låt dem rinna av i durkslag
  5. Rosta sesamfröna gyllenbruna i en torr stekpanna (ta upp dem när de är klara, annars bränns de lätt)
  6. Blanda ingredienserna till såsen och smaka av. Såsen ska ha en tydlig ingefärssmak och vara lite syrlig.
  7. Lägg upp bönorna på ett fat, häll över såsen och strö över de rostade sesamfröna.

Andra bloggar om: ,

Oxens år inleddes med fläsk

Det kinesiska nyåret går av någon outgrundlig anledning många nordbor förbi. För mig är det oförståeligt hur man kan missa ett ypperligt tillfälle att bjuda in pratglada vänner på en sexrättersmiddag? Vi valde (liksom Ola och Sara) att fira in Oxens år med några specialiteter från Hunan och Sichuan – bra kombinationer med både sött, starkt och syrligt.

Visst, mycket av den kinesiska maten går fort att svänga ihop när man väl står vid spisen. Men förberedelserna är inget för den otålige. Har man som vi ett barn som ännu inte lärt sig begreppet fördröjd gratifikation och som inte kan låta bli att stoppa fingrarna i burken med Chilli Bean Paste, gör man klokt i att dela upp sysslorna… Medan jag fick en lördag för mig själv med Mei, förberedde Linus allt från marinering av revbensspjäll till minutiös mis-en-place. Med allt från skalning av 43 vitlöksklyftor till färdiglagad middag tog det  6 timmar… Men oj vad det var värt det.

Kinesiska nyåret - mis-en-place

När gästerna satt sig till bords (efter att tre barn jämrat sig oavbrutet om hur hungriga de var) kunde vi njuta av:

Det satt långt inne att stryka dumplings som vanligtvis är en självklarhet på nyåret, men de saftiga revbensspjällen kompenserade gott och väl.

Om du missade nyårsfirandet – misströsta inte. Det finns säkerligen någon annan kinesisk högtid runt hörnet som du kan skylla på för att ställa till med brakmiddag. Recepten från vår kväll kommer inom kort.

Andra bloggar om: , ,

(Förresten, så här tyckte DN På Stan att man skulle fira nyåret i Stockholm och så här rapporterar Svd.se från firandet i Kina.)

Åhhh, vad jag saknar grandma’s pork…

På en restaurang i Shanghai åt jag en typ av double-cooked pork, som just där kallades Grandma’s pork. En helt fantastisk rätt som får det att vattnas i munnen på mig, även så här drygt ett år senare. Rätten bestod av osannolikt möra bitar fläskkött som var både kokta och stekta. Köttet (och fettet som naturligtvis utgjorde hälften av de 3 cm stora kuberna) var nästan svart av soja och andra kryddor och härligheten bjöd på en smakblandning av honung och kanel. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte stod på mig om att få ta en titt i köket för att få se det hela tillagas. Jag hade kunnat betala kocken dyrt för hans hemligheter… Jag har sökt här hemma men inte lyckats hitta receptet. Får väl vänta tills jag möter Shanghai igen.

Uppdatering: Tack så mycket för ditt recept, Pauline! Jag har lagt upp det som en helt egen post, Recept: Double cooked pork

Andra bloggar om: