Restaurang: En ful och en gul

Betyg: 7 av 10

Det är få restauranger i Stockholm med kinesisk mat värd namnet. En som får helt klart godkänt är ”En ful och en gul” på Söder.

Det som drar dit mig en tisdagkväll är såklart wontonknytena med syrlig sås och den gudomliga Shanghai-salladen. Att mumsa på ångande heta knyten och dricka en kopp Oolong-te vid bardisken piggar upp vilken februarikväll som helst.

De hoisin-stinna revbensspjällen går inte heller av för hackor, mängden spjäll gör de flesta magar mätta.

Sichuanbiffen är en annan rätt som är mycket lik sitt kinesiska original och väl värd att prova för den som tål en rejäl dos hetta.

Wokarna är visserligen vältilltagna, men det är andelen olja i dem också. De känns mest feta och lite off. Likaså vårrullarna med kantareller.

Lite tråkigt är att restaurangen lyckats med bravaden att förlora sitt alkoholtillstånd, en äkta kinesisk piju eller ett glas vin hade inte suttit fel till ibland.

Andra bloggar om: , ,

5 svar på “Restaurang: En ful och en gul”

  1. Bra mat! Jag tycker dock att det är lite läskigt att tofun ser ut som skaldjur.

  2. I går var jag och mi fru på en ful en gul och åt det i särklss äkligaste jag nånsin ätit. Till förrätt urkokt polgrimsmusslapå selliriblad med smaklös sås. Till huvudrätt en vedervärdig gösgryta med lite lite fisk och en massa skjälkselleri och libbsticka tror jag. Denna dag kommer jag att få tillbringa på toaletten.

  3. Åt det äckligaste jag nånsin ätit på resturang en urkokt pilgrimsmussla på selleri till förätt en gösgryta till huvudrätt som var vedervärdig lite lite fisk och mycket skälkselleri och libbsticka plus att det var asstarkt trots att vi blev lovade en mild variant. När jag på pekade att det var det äkligaste jag ätit så sa servitrisen och servitören att det var ju synd. Är grymt besviken på att betala över 1000:- på något så äckligt.

  4. Besökte en F/G i helgen med kinesiska gäster. Katastrof…kort utryckt. Huvudmannen var visserligen rätt trevlig i början och talade mandrin men efter att ha severat första kannorna té så fick vi gå pcj be om varmt vatten som tog en eveighet. efterhand så började personalen äta själva, och sket i oss fullständigt. Den unga dam som till slut dök upp med vatten dumpade helt sonika vattenbryggaren på bordet, vägrade prata varken engelska eller mandrin (iofs inget krav bara för att man har asiaatiska rötter) och återgick till att mumsa sin mat. Maten så; förätterna läckert upplagda smakade bra men sedan bar det utför. Revbenspjäll, lam, mm var dränkta i supersalt sås, ostron och/eller hoisin; mina gäster satt och hostade av sältan. grönsakerna som simmade runt i den bruna gojan var mjuka och intetsägande. På det hela taget fick vi skämmas för Sverige, kineska restauranger i Stockholm och en massa annat.

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.